Och jag skiter i om rubriken ser fjortis ut, för nu blir det tungt! På riktigt.

Chefen ringde nyss och meddelade att mina timmar kommer dras ner nu, från 15 i veckan till bara 10. TIO. Jag som har levt precis på gränsen som det har varit nu. Jag förstår ju självklart att de måste göra såhär, med tanke på kommunens ekonomi och så, men det här kommer inte fungera för mig.

Hon sa visserligen att jag kan få vikariera på högstadiet, om någon lärare där blir sjuk. Det tackade jag ju självklart direkt JA till, annars hade jag ju varit fullkomligt dum i huvudet. Fast lite läskigt att vikariera på högstadiet kanske. Men ändå, jag klarar det. Så nu får jag väl hoppas att alla lärare blir sjuka så att jag har råd att överleva.

Och nu blir det till att söka ALLA jobb som finns. Och då menar jag även de som telefonförsäljare. Fast man kanske tjänar mer på att panta burkar? Nej, mer jobb måste jag få. Annars blir det jag som flyttar ut i ett tält mitt i skogen lagom till sommaren är slut.

Och det här kom ju självklart lagom till att första räkningen på brandsläckaren kommer dimpa ner i brevlådan.

Jaja, nu ska jag typ...öh..sitta och titta rakt ut i luften i tio minuter till innan jag går till jobbet. Nä. Tar fram Platsbanken istället och börjar spana runt. Och ni älskade läsare, vet ni om något jobb så säg gärna till! Skit alltså, känns ju som jag kommer bli tvungen nu att byta jobb. Jag vill inte det! Jag älskar ju mitt jobb.