Ja, lika bra att dela upp det och skriva dag för dag. Annars orkar ingen läsa, det lovar jag! Som sagt så hände det så otroligt mycket, allt kan jag inte berätta. Och som en smart brud sa där nere (d.v.s. jag själv, haha): What happens in Västerås, stays in Västerås!

Lite ska jag ändå berätta. Och bjussa på massa bilder, både på oss, folk vi träffade och på en del bilar jag spande in. Läs, titta och njut!

Vi började resan mot Västerås i kära gamla Dagny, Ford Fairlane 59an. Men Dagny ville inte åka till Västerås, hon var påväg att koka, laddade inte och ville först inte starta när hon fått svalna lite. När vi kom tillbaka till Österby spydde hon.


Det var bara att packa om och ännu en gång styra mot Västerås. Denna gång i en Mazda pickup. Trångt i bak, men vi har ju vårat motto: det heter inte trångt, det heter mysigt! Som ni ser på bilden, blev jag väldigt upprörd över att Dagny inte ville till Västerås. Men jag kom snart på att det nog finns andra bilar att ragga upp, bara vi kommer till Västerås. Just ja! Bilbälte skulle vi ha också, eller hur Sandra? ;)


Väl framme i Västerås så slog vi upp våra tält. Jag och Sandra gjorde en fin dörrmatta utanför vårat. Tog en svart sopsäck och skrev WELCOME med eltejp på. Enkelt ska det va! Sen knäckte vi de första ölen.


Sandra hade ju inte varit där vi bodde tidigare, så vi tyckte att en rundvandring bland campingplatserna kunde vara bra. Kan va läskigt att på fyllan komma till ett ställe där alla pratar finska annars. Jag såg en fin gammal Ford och sen hittades och kändes en stor grå buss igen. Någon mer som känner igen den? Nåt folk såg vi dock inte till.


På hemvägen träffade vi på en snäll Daniel och sen ett gäng idioter som letade bråk. Men vi är ju bäst, så dom stack efter ett tag. Sen sov vi sött i våra tält i Österbybruk.

Fortsättning följer...