Oro över saker jag fått höra. Jag hoppas innerligt att det löser sig.
Sorg över häst som flyttar. Men samtidigt spännande med den nya som kommer.
Besvikelse över att en person kanske inte var den jag trodde att den var.
Ilska över folk som antar att normalt folk ska veta saker som normalt folk normalt inte vet.
Stress över att hinna läsa tre häften till onsdag kväll. Men okej, det kommer gå.
Trött på att drömma konstiga drömmar.



Men trygghet i att veta att jag har en familj som alltid finns där för mig.
Lycka över att hon alltid funnits, fortfarande finns och faktiskt bryr sig om mig.
Nöjd med att äntligen ha händelserika dagar.
Glädje över att ha gått vidare i första urvalet till ett eventuellt nytt jobb.
Lugn skulle jag kunna bli, men pga besvikelsen är det nog inte möjligt än på ett tag.
Fylld av kraft och styrka tack vare mitt nya sätt att leva.