Kommer ni ihåg sist jag va ut till mor min och var husvakt? Det var visserligen ett bra tag sen, men ändå. Varje gång jag är ut dit börjar jag fundera en massa och det är också när jag är där som jag blir mer motiverad att söka mängder av arbeten som skulle kunna få mig härifrån. Inte nödvändigtvis så långt härifrån, men i alla fall bort från livet i lägenhet. Jag kommer ifrån ämnet. Sist jag var ut dit, skrev jag ett inlägg som innehöll denna mening:

"Förövrigt är det utan ironi jag säger att jag känner mig snygg när jag vandrar runt ute i stuprörsjeans, gummistövlar och stor blårutig flanelljacka."

Och det var såhär jag såg ut.

Idag har jag diskat. Jag tycker om att diska. Vet inte vad det är, men det får mig alltid att börja tänka på och fundera över livet. I och för sig har jag tankar i skallen så det räcker och blir över ändå, det snurrar på bra nog kan jag säga. Men någon gång måste man ta tag i alla dessa tankar (eller i alla fall några av dom) och försöka få ordning på dom.

Jag vet vart jag vill åka, men det går inte. Men det finns ett annat ställe dit jag faktiskt skulle kunna ta mig och det är Nornäs. Det är flera år sen jag va där och jag känner att jag vill tillbaka. Jag behöver ett ställe där det är lätt att andas, lätt att tänka. Så, så fort jag återfått min röst och kryat på mig är det jag som överraskande ringer morfar (eller Inga?) och frågar snällt om jag inte kan få följa med nästa gång de åker upp. Om nu inte morfar hinner läsa det här innan jag hinner ringa, för då blir det ju ingen överraskning ;)

Nu avslutar och summerar vi detta inlägg med två rader jag skrev för nästan en månad sedan:

Så många tankar att jag inte vet vad jag ska tänka.
Så mycket jag vill säga men jag vet inte om jag bör.