Åh, jag är glad! Jag ska äntligen få gå på buggkurs! Har ju velat göra det i flera år (jag kan ju bugga, men vill lära mig lite roliga turer), men inte haft någon att gå med. Nu är Pontus också sugen (eller ja, han har ju faktiskt gått förut), så vi har bestämt att vi ska gå. Va Sandra och Niklas som fick med oss. Börjar på söndag, ska bli superspännande!

Men nu till det jag egentligen tänkte skriva. Snart har jag bott i min lägenhet i åtta månader, det känns inte så länge samtidigt som det känns som en evighet.

Jag är nu husvakt hos mamma, fram till tisdag. För var gång jag åker ut och hälsar på här ute på landet så känner jag mer och mer att det är så här man ska bo. Jag saknar det något otroligt och för varje gång jag är här så känner jag allt starkare att jag måste se till och få ett ordentligt, välbetalt arbete så att jag kan ta körkort och köpa hus.

Förövrigt är det utan ironi jag säger att jag känner mig snygg när jag vandrar runt ute i stuprörsjeans, gummistövlar och stor blårutig flanelljacka. Gräsmatta, skog, stigar, grusvägar, djur, ren luft, tystnad. Det är så här jag vill leva.

Imorgon tänkte jag berätta om gårdagens kräftskiva. Ojoj! Puss godnatt ♥